Efter bara fjorton dagar till havs överraskas de av svår stormutanför Åland och "Marie" förliser med man och allt. Först en veckasenare upptäcks ett av offren ilandfluten på Borgö holme. I fickorna påde våta kläderna finns handlingar som berättar vem den döde är och varhan kommer ifrån.

Och medan skepparen Arvid Vidgar får sin sista vila på Eckerökyrkogård på Åland, sörjer hustrun Gerda hemma i S:t Anna iÖstergötland sig nästan galen. Ensam med två små barn och ett på väg,en flicka som döps till Arvidella.

För Kindabon Gudrid Hansen har berättelsen en alldeles särskildbetydelse. Nästan ett sekel efter den tragiska händelsen har nämligencd:n "Gerda -- En sångsaga" släppts. Ett samarbete med tonsättaren BoWastesson från S:t Anna som började för sju år sedan:

-- Jag hörde Peter Jöback sjunga en visa som Bo gjort musiken tilloch tyckte den var jättefin. Så jag skickade Bo en almanacka med dikterjag skrivit. En dag ringde han och sa att han hade tonsatt texterna.

Sedan dess har de jobbat ihop. En dopvisa till Bos barnbarn följdesav fler visor, somligt nytt och annat hämtat ur Gudrids diktböcker. NärBo fick nys på historien om Gerda och Arvid insåg de att stommen tillen sångsaga redan fanns och att arbetet kunde börja på allvar.

Dikten "Och alla minnen", skriven och tonsatt långt tidigare, sjungspå skivan av Arja Saijonmaa. Hon är i namnkunnigt sällskap. Försttillfrågades Peter Jöback. Han sa ja och detsamma gjorde MikaelSamuelson, Gösta Linderholm, Christer Nerfont med flera. Nästan allasom kontaktades var positiva till att medverka.

-- Ingen har blivit tjatad på, antingen sa de ja eller nej direkt.Och ingen har velat ha ersättning. Royalty får de förstås, men annarsdeltar de bara för att de vill.

Redan sommaren 2001 uppfördes ett tiotal sånger för en fullsatt kyrka i S:t Anna. Helt fantastiskt, berättar Gudrid Hansen:

-- Folk var verkligen berörda. Vuxna karlar satt och grät ikyrkbänkarna... det var starkt. Precis som i Värmekyrkan i Norrköping närArvidellas söner och deras barn satt i publiken -- en mycket speciellupplevelse.

Kom text eller musik först?

-- Ungefär fifty-fifty. Det var skönt att skapa utan ramar. Närmusiken fanns först fick jag ibland gnaga på raderna för att hittarytmen. Men samarbetet har gått jättebra och väldigt fort. Själv tyckerjag att mina bästa texter är dom som gått snabbast att skriva.

Och vad har inspirerat?

-- Själva historien förstås. Sedan handlar det ju om trivialakänslor, om sorg och glädje, sådant jag själv känt och vill hanteravarsamt. Det måste kännas äkta.

På konserterna binds sångerna ihop av Gudrids berättande texter. Förtillfället finns inga konkreta tankar på att bygga ut det hela till enmusikal, men hon avfärdar inte tanken.

-- Just nu är jag framför allt glad över att skivan, som funnits itankarna länge, äntligen är klar. I sommar ska vi ha vår andra konserti S:t Anna och i höst blir det två på De Geer-hallen i Norrköping medsymfoniorkester och flera av artisterna från skivan.

-- Det är inte slut här, men vi har ingen brådska. Det får ta sin tid.